Ibland blir det aldrig som man tänkt sig, det har nu gått ett par veckor sen min farfar dog och imorgon är hans begravning :'( jag trodde verkligen att han alltid skulle finnas där och nu gör han inte det, det känns lite konstigt bara.... jag valde en dikt som jag tyckte passa som ska läsas upp, den är så fin, läs den själva;

Stå ej och gråt vid min grav.
Jag sover ej. Jag gav mig av.
Jag är tusen vindar över sjön.
Jag är silverglittret i snön
Jag är solsken över mogen säd.
Jag är stilla regn i höstens träd.
När du vaknar i morgonens vila
är jag tysta fåglar som ila
i cirklande flykt över vatten.
Jag är milda stjärnor om natten.
Stå inte vid min grav och gråt.
Stå ej och sörj vid min grav.
Jag är ej död. Jag gav mig av.

Jag tycker den är bättre på engelska men svenska fungerar också :)

Japp, och jag kommer också ha världens träningsvärk imorgon också eftersom jag o min kära bloggkollega The Sandra tränade på Aktiv idag, hela TVÅ pass, hör och häpna ;)
men nu blir det att krypa till kojs och förbereda för morgondagen

Ha det glögg^^
<3 Elin